det nostalgiska gänget

Kvartetten var åter kallad och inbjuden till Karolinska förbundets årsmöte. Här är vi:

 

 

Förlåt. Det där var ju för 5 år sedan. Till den som tycker och anser att Kvartetten inte utvecklas vill vi till vårt försvar anföra att hen knappast vet  vad vederbörande talar om.

Den här gången samlades och uppsjöngs nämligen å regementets gamla idrottshall. Såväl Svärdsång som Jag heter Stellan Bengtsson hade passat men avstods från att framföras med hänsyn tagen till vice ordförandes fläckfria vandel och anseende i sammanhanget.

 

 

Dånades (med begreppet dåna avses inte dona nobis pacem – snarare tvärt om) in och framfördes i Dalregementets gamla mäss, den plats där sången en gång skrevs, Dalkarlasång.  Och publiken grät. Otto satt där, tror vi, och plitade ner sången för cirka 100 år sedan. Ej skrevo pilten bud, som det också heter.

 

 

Framfördes ett gäng klassiker så som denna något nostalgiska förening kräva. Det vore näst intill kontraktsbrott att inte framföra Tegnérs Kung Karl. Så det gjordes.

 

 

En chansning i form av Nikolajev gick hem och uppskattades. Kvartetten vågar sin fez på att det sannolikt är första gången den ryska nationalsångens vackra toner klingat inanför konungsliga Dalregementets förnämliga mäss väggar. Åtminstone inte efter Poltava.

Nej, nej, nej, nej. Inte den tonen frack! som i kvartetten skämtsamt brukar säga.

 

 

Vill du så kan du åhöra oss på ICA Supermarket i Slätta den 15/12 kl 17.

Apropå utveckling, menar vi.

Väl mött!