Riset

Det stundade till det urtima årsmöte som tidigare meddelats och kallats till.

Hos Agne, Riset, Sundborn slog sig Kvartetten sig ner för att inte på länge resa sig. Man hade därför stärkt säkerhetsläget i form av konstaplar, domare, allmänna rättshaverister samt snaps. Detta för att ingen förskingring av vare sig det ena eller andra tillåts i våra gemak.

Ett annat sätt att uttrycka saken är att MDP skulle smaka riset. Vilket skedde.

 

Foto:

Fredagsmys i Agnes kök

 

Skrevs även hymn till Risets ära:

RISET – mel: Ris Jerk

Så går vi till Riset och tager oss en sup

det gör så gott i magen att få ett litet rus

ja, jag lovar liv och död att på mig går ingen nöd

så länge det finns brännvin och kullor* i överflöd

*Kullor kan vid behov bytas ut mot kulor om man antingen gillar killar och/eller vill förskingra stålar i exempelvis Carl Larsson-gården.

 

 

Foto:

Efterrätt

 

Mat och dryck intogs bland annat av en ny personlighet i sällskapet: Per Eriksson som kom, sågs och välkomnades.

Och pennan – själva raison d’etre för detta urtima årsmöte (se alltså föregående bloggpost) – fick sin uppmärksamhet, handhades och användes.

 

IMG_0930.JPG

Pennans högtidliga överlämnande

 

Jodå – det sjöngs också lite:

 

 

 

Särskilt den gamla traditionen att ringa upp människor lite random och tillsjunga denna sömndruckna och olyckliga en serenad (eller två) ansåg kvartetten lämplig att damma av. Bättre drucken än sömndrucken som det står på de T-shirts vi antagligen inte kommer att beställa från penn-företaget i norra Dalarna.

Planer lades, tältbastu badades, framtids segrar planerades samt fastställdes att Kvartetten uppträder hos ICA-Mats fredagen den 9/12 kl 16.30 – varmt välkommen!

På nattkröken författades nya storheter, denna gång av Kvartettens egen Niklas:

Imse Vimse mel Imse Vimse

Agne har en bastu, en bastu vid en sjö

Och uti Agnes bastu, där blir man varm och slö

I den kan man sjunga och dricka pilsneren

Men inte se på grannar i villaträdgården

Att svettas i hans bastu är ändå rätt okej

Trots sjöutsikt på landet och villor ser man ej

Så tänd nu kaminen och kasta in ett kol

Nu väntar vi på stunden att säga bastuskål!

 

Annonser